Farväl..

Så länge jag har musik så kan jag ta all smärta som världen ger mig. Hatar begravningar..
Och ändå ska jag till en begravning snart och sjunga, det jobbigaste är att det är min bästa väns begravning.
Har haft svårt att åka bil på ett tag just nu, för hon dog i en bilolycka. Föraren var jättefull och körde med henne i. Men det värsta var att jag skulle egentligen vara i den bilen också, vi skulle till festen tillsammans om jag hade kommit hem på besök tidigare. Tänker hela tiden "hade detta hänt om jag var med i bilen? hade jag varit klok och dragit henne iväg och tagit en annan bil istället? hade jag dött i bilen också? hade jag legat i koma? hade jag dött i stället för henne och hon sett mig dö? om jag hade varit med i olyckan hade jag kämpat eller släppt taget direkt? Vad hade hänt om jag var med i bilen, krockat och se henne försiktigt dö i mina armar?"
Hade aldrig klarat att se henne dö, men skulle de få henne att kännas sig trygg så hade jag gjort det och aldrig släppt taget. men hur hade jag varit efter det? skulle jag ha tagit mitt egna liv efter det om jag inte orkade med bilderna av henne i mitt huvud? eller skulle jag ha klarat mig helt okej? men sitter med bilder i huvudet hur det såg ut när dem krockade, bilderna klarar jag nästan inte av. jag vaknar upp, skriker ibland och sen gråter jag (igen).
Men hur ska jag nu klara av att gå till hennes begravning och sjunga henne favorit låt? kommer säkert bryta ihop före eller efter det, hoppas jag gör det efter. Nu när jag inte var med i olyckan så kan jag alla fall gör det till en fin begravning med en sång som hon älskade.
jag vill inte gå fram till den öppna kistan och se dig där! jag vill inte inse att du är borta föralltid! jag vill inte se hur skadad i bilen du blev! kan inte förstå hur dem kommer ha öppen kista!
Du av alla personer i mitt liv förstod hur det smärtar mig i hjärtat! du visste hur jag känner om saker.
Du visste hur jag skulle klara detta utan att fall ihop med tårar på kinderna. men nu måste jag klara mig själv utan dig. vet inte hur det kommer gå men vet att jag kommer klara det på något sätt, det gör jag alltid.
men nu kommer det ta en otroligt lång tid, åker hem, träffar dem du bad mig träffa innan detta hände och sen tar jag hand om allt åt dig gumman. lita på mig, allt kommer ordna sig, jag kommer vara hos dig snart, men bara när min tid kommer.
Saknar dig gumman min, det skulle ha varit du och jag mot världen, men nu är det jag mot världen och du mot himlen.
Älskar dig, adjö gumman <3