Min älskade vän i himlen...

Jag vet att du finns där men du syns inte, bara din sten som syns.

Men det är inte de jag vill se, jag vill se dig, livs levande framför mig. Men jag vet inne i mitt hjärta att det inte kommer att hända, men det gör fortfarande lika ont som det gjorde när du försvann. Hjärtat vill inte känna denna smärtan eller längtan efter dig. Inte ville jag förlora min vän, och inte vilken vän som helst, utan min bästa vän som jag känt sen vi var 6-7år. Den personen som kände mig enda in till hjärtat, den som visste sanningen om det som hände. Sanningen som bara du och jag kommer veta, sanningen som bara vi kommer dela med varandra.

Jag minns allt, alla minnen vi har/hade tillsammans men jag klarar inte av att tänka på det längre för det sliter ut mitt hjärta. Kommer speciellt ihåg när vi satt under taket och försökte bli varma på grund av regnet som kom när det var rast i skolan, men vi ville inte gå in för då fanns det inget att göra, så vi satt ute blöta och väntade på att det skulle sluta regna men det såg ut som om det skulle hålla i sig ett tag. Du såg mitt smink rinna ner så du tog din tröja och torkade bort det så jag såg hemsk ut men det tyckte inte du. Du var min bästa vän som såg mig ''vacker'' för den jag var, men det var bara du som såg det men inte jag. Jag förstod aldrig vad du såg hos men du sa att det var bara nåt som gjorde att du visste att jag var ''rätt'' tjej att umgås med.

Vi var aldrig ''tillsammans'' men ingen kunde skilja oss åt, försökte nån med det så blev vi bara starkare av det. Vi behövde inte vara ihop med någon för vi hade varandra, det vi ville ha, hade vi hos varandra.

Ville vi prata så fanns vi, ville vi hitta på nåt så fanns vi.. Osv..

Våra minnen kommer alltid finnas inom oss själva och dom kommer inte komma ut, vi kommer hålla det för oss själva. Eller ja, jag kommer i alla fall hålla det för mig själv. Hoppas bara att du har det bra där du är i himlen. Vi här nere på jorden saknar dig nåt så otroligt! Önskar du kunde komma tillbaka till verkligheten men det är inget att komma tillbaka för jag vet att du mår bättre av att vara där du är just nu. Men jag kommer till dig när min egna tid är inne och jag vet att den tiden inte är inne just nu. Men det kommer när det kommer.

Vänta på mig bara så syns vi när tiden är rätt. Kram på dig min älskade vän... <3