21 november 2010

Vila i frid

Saknar dig så otroligt mkt <33

R.I.P min älskade vän, du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Du kommer aldrig glömmas, för jag kommer berätta vidare till alla om dig. Du var en sann vän till oss alla. Tänker på dig varje sekund, kommer göra det resten av mitt liv. Det är inte sig likt utan dig. Du var min vän. Du stod hela tiden vid min sida och jag vid din sida. jag kommer alltid tänka på dig och vad du skulle tycka om saker. Du visste vad som skulle hända men den ända som lyssnade var jag. Jag önskar att jag kunde ha varit vid din sida när du tog ditt sista andetag. Det skulle ha varit jag egentligen ju, du sa att allt skulle ordna sig. Men det gjorde det ju inte, du försvann ur mitt liv! Hur kunde det lösa nåt? Du gav mig bara mer smärta i hjärta. Saknar dig hela tiden, önskar du kunde se hur långt jag har kommit i mitt liv tack vare dig. Det är tack vare dig som jag sitter här idag. Hade du inte tagit tag i min hand så hade det varit jag som var i himlen. Önskar bara att du kunde se mig lycklig, för jag har hittat världens underbaraste kille. Han är allt jag har drömt om och mkt mer. Jag önskar du fanns kvar här på jorden, men jag vet nu förstår jag varför du gav dig iväg. Du var min vän ända sen vi var 4-5 år gamla, vilken underbar tid vi hade tillsammans. Det fanns hela tiden glädje. Vi har hela tiden stöttat varandra genom allt det bra och dåliga. Jag kan inte tänka mig ett liv utan dig, men jag måste försöka nu för jag vet att du inte hade velat att jag gav upp så lätt. Du visste hur jag var som person, du visste exat vad du skulle säga om jag hade det jobbigt och jag visste vad jag skulle säga till dig. Önskar jag kunde fråga dig om en sak och få ett svar. Men hur kan jag det? kan jag fortfarande fråga dig saker? Skulle behöva svar på vissa frågor som jag har inom mig. När jag hade en vän som dig så behövde jag ingen annan vän. Vi sårade aldrig varandra. Det fanns inga hemligheter mellan oss, det fanns bara ren kärlek och vänskap mellan oss. Men det fanns tydligen en hemlighet till slut, en hemlighet som fick dig till detta. Varför berättade du inte? Du skulle inte ha upplevt allt detta ensamt ju. Det var ju därför jag fanns till, till för att hålla dig hårt när allt sånt här kom. Vi har ju klarat svårare saker tillsammans, förstår inte varför du ville möta detta ensam. Du hörde hemma här där alla älskade dig lika mkt som jag älskar/älskade dig. Du räddade mig från att bli ihjälslagen, från att gråta,från att titta bakåt på att jag har gjort i livet. Kommer aldrig glömma bort ditt vackra skratt, leende och dina så otroligt blåa vackra ögon. Älskade hur du tittade på mig och skrattade med dina ögon och ditt leende. Vi kunde sitta i timmar och skratta åt inget. Du var den som kunde få mig att le när jag var nere som värst. Jag tålde inte se dig ledsen så jag tog din hand och tog in dig i min famn och höll om hårt. Ingen av oss ville släppa varandras händer. Men nu släppte du taget om min hand och flög iväg till himlen. Hoppas dem behandlar dig rätt där uppe, för det är du värd gubben. Du förtjänar att vila i frid. Nu är det din tur att blunda och vila. Vi kommer att träffas, men tiden är inte rätt nu. Min tid kommer att komma, men det kommer ta lite mer tid. Men inget/ingen kommer ändra på min kärlek till dig. Ingen kommer ersätta dig, du kommer alltid vara min älskade ängel i himlen blå. Jag kommer alltid älska dig med hela mitt hjärta! 

Saknar dig älskade David <333

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar